Idag var jag ute hos Pegazus. Det hann bli mörkt innan vi skulle ut, så satte på oss reflexer och hade lampa med oss. Tog ett tömkörningspass ut mot Rogsta. Mamma var ju med. Han var jätte pigg och lyssnade super bra och jag blev jätte glad för att han var så duktig. Han lyssade på minsta ljud från mig och hade all fokus på mig. Älskar när han är så duktig, då blir jag så varm inombords. Med tanke på hur jobbig han var dom första gångerna.

Tillslut skulle mamma gå på toa, så hon gick ner i diket och jag gick iväg ifrån henne med Pegazus. När vi sen skulle vända och gå mot henne tyckte Pegazus att mamma var skit läskig för hennes reflexväst lystes ju upp. Så han drog iväg och drog nästan tömmarna ur händerna på mig. Sen försökte jag ta honom mer som att jag håller i tyglarna och han var livrädd. Jag försökte hålla mig lugn, jag sa åt mamma att prata med honom men han blev inte lugnare för det.

Tillslut så började han tugga jätte mycket och jag trodde han hade fått in något i munnen men det hade han inte, åtminstonde inte vad man såg. Men jag blev orolig och började gråta och ville gå hem till stallet igen. Det gick bra och han mådde som vanligt när vi var i stallet igen. Innan allt det där hände var han underbar iallafall! Jag älskar dig Pegazus, du betyder världen för mig älskling ♥